Ni som känner mig väl vet vilket STORT fan av Tokio Hotel jag har varit.
Det är sant... Tokio Hotel in my heart!
Ja, så var det då.
Hela rummet tapetserat med planscher av TH-grabbarna. När de var små, live-konserter, FRIDA-posters, klipp ur tidningar. Jag hade även en TH-tidning helt på tyska. Fatta inte ett piss men nöjde mig helt med att kolla på bilderna. 3 tjocktröjor med TH på, halsband (med Tom på xD), klistermärken, TH-buttons... En stor jävla tyg-sak också...! Ja herregud, jag slösade nog välbehövda pengar på dem.
Jag lärde mig tyska och visste varje steg de tog. Jag var ett superfan med andra ord! Men! Var aldrig någonsin på en av deras konserter.
Det var Tom hit och Tom dit! Då var Tom den enda kändisen jag var kär i! Haha

Fick stå ut med kommentarer som "Uuuu, har du blivit lesbisk?" "Neeeeej, man kan inte lyssna på dem!" "Killen som sjunger ser ut som en tjej" "Fan vilken dålig musiksmak du har!"

Och nu... några år senare så sitter jag hemma själv och tänker. Äh va fan... jag sätter på en TH-låt.
Och vilken blev det?
1000 Meere
Varför?
För jag kom ihåg att den var härlig... och fin.
Vad gör jag när jag hör den?
Smälter...

Måste påpeka att de fortfarande är bra. De gamla låtarna! Deras nya skiva, deras nya sound, suger stenhårt!!!
(men jag har den ändå xD)

1000 Meere


Ich Bin Nicht Ich


In Die Nacht


Durch Den Monsun


Spring Nicht (<3)


Übers Ende Der Welt