Ångest
Jag tycker inte om att göra det här men vart ska man ta vägen egentligen?
Hela dagen har varit underbar. Ingen skola, förrutom körskolan. Klarade första repetitionen efter x antal försök. Surt! Men avklarat.
Naej förresten, jag ljög.
Hela dagen har inte varit underbar.
Jag känner mig... utanför.
Mitt psyke flyger någon helt annanstans och jag vet inte vad jag gör.
Jag ser ner på mig.
Och när man väl flyger omkring och ser sig själv långt där nere vill man inte tillbaka.
Vill snarare längre och längre bort. Man känner sig fri.
Sen känner man sig fången helt plötsligt. Med en massa som säger åt en vad man ska göra.
Röster som säger att de är ärliga. Röster man känner igen.
Fick frågan en gång hur rösten "såg" ut. Om den hade någon skepnad. Svaret var: Minijenny.
Minijenny på axeln. Ärliga minijenny.
Rösten har utvecklats till röster. Minijennysar... nej. Minifolk. Folk jag känner, folk jag träffat en gång, folk som tillhör släkten.
Är inte pepp på körlektion imorgon bitti klockan 7.15. Men det brukar bli bättre bara jag tar mig dit.
Är inte pepp på skolan imorgon heller. Men samma sak gäller där. Är jag väl där brukar allt lösa sig.
Kommentarer
Postat av: malin
Se inte ner på dig själv Jenny, du är underbar <3
Postat av: Linda
Jag gick igenom gamla kommentarer som jag glömt svara på sen flera år tillbaka, och hittade hit igen-kul!
Hur går det med körningen? Är du precis i början eller närmar det sig slutproven?
Trackback
